Allmänt

Cancer är en grupp relaterade sjukdomar som kan uppstå i olika delar av kroppen. I alla former av cancer sker det en okrontrollerad celldelning, som är svår att stoppa och har förmåga att sprida sig till omgivande vävnad. De vanligaste formerna av cancer i Sverige är prostatacancer, bröstcancer, tjock- och ändtarmscancer, hudcancer och lungcancer. Sjukdomarna kan ha många olika symtom, prognoser och behandlingssätt. Möjliga symtom kan vara en knöl, nytt  eller förändrat födelsemärke, onormal blödning eller förändrade tarmvanor.

Celldelning

Allt i kroppen är uppbyggt av miljardtals celler därför kan cancer starta nästan var som helst i kroppen. Normalt växer celler hela tiden och delar sig för att bilda nya celler i kroppen. Nya celler behövs för att ersätta  gamla och skadade celler. Vid cancer rubbas denna process. En frisk cell börjar uppföra sig onaturligt och har svårt att veta när celldelningen ska stoppas. Delningen kan därför fortsätta fritt och tillslut bildas en liten klump av celler, en tumör. Tumören kan fortsätta växa så pass mycket att den blir kännbar och synlig.

Vad kännetecknar cancerceller?

Några typiska kännetecken för cancerceller:

  • Förökar sig okontrollerat.
  • Har en oförmåga att dö (vilket normala celler bör göra).
  •  Slutar samverka med omgivningen.
  • De kan växa in i närliggande vävnader och spridas till olika kroppsdelar.

I de flesta fall bildar cancerceller en knöl som kallas cancertumör. Men det finns fall där tumörer inte bildas, till exempel Leukemi.

Cancer symtom

Det kan ta olika lång tid för cancer att utvecklas. I vissa fall kan det gå flera år innan DNA-skadorna kan upptäckas. Andra fall går det fortare. Det dröjer ofta länge innan man får besvär och symtom som är tydliga. Samtidigt är det viktigt att försöka upptäcka cancer i ett tidigt skede då möjligheten till att bota cancer är som störts.

Här är några exempel på cancer symtom, dessa behöver inte vara tecken på cancer men bör ändå kollas upp på vårdcentral ifall de upptäcks.

  • Knölar på kroppen. Knölar gör sällan ont i början, men det kan de göra med tiden. Vanliga områden är knölar i armhålan, på bröstet, på halsen, på testiklarna och ljumsken.
  • Blödningar utan orsak. Exempelvis blod i avföring eller urin, blodiga upphostningar, blödningar mellan menstruation eller blödningar i underlivet hos äldre kvinnor som passerat klimakteriet.
  • Hudförändringar. Födelsemärken som börjar växa kan vara tecken på att något är fel. Även födelsemärken som börjar blöda, kliar eller ändra färg kan vara tecken på cancer.
  • Sår som uppkommit utan känd orsak. Dessa sår läker inte.
  • Ändrade vanor i avföring. Förekommer ofta hos äldre människor. Kan handla om långvarig diarré eller förstoppning utan känd orsak.
  • Svårigheter att kissa som inte är relaterat till urinvägsinfektion. Till exempel täta trängningar hos äldre män eller förtunnad stråle.
  • Långvarig hosta och heshet som inte är relaterat till förkylning. Svårigheter att svälja kan även vara ett tecken på cancer om det inte är relaterat till halsinfektion.

Andra symtom. Kontakta vårdcentral om du haft dessa symtom under en längre period och inte finner någon orsak.

  • Långvarig feber utan känd orsak.
  • Försämrad aptit och oavsiktlig viktnedgång.
  • Långvarig trötthet ej relaterad till ohälsosamma vanor, till exempel för lite sömn och större alkoholkonsumtion.
  • Illamående och allmän ”sjukdomskänsla”.

Vanligaste former av cancer i Sverige

Prostatacancer

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och drabbar ungefär 10 000 män varje hår, sjukdomen utgör över 30 procent av alla cancerfall hos män. Ca 16 procent av alla cancerformer är prostatacancer.

Det är ännu inte klarlagt vad som orsakar prostatacancer. Det finns samband som tyder på ärftlighet, därför bör familjemedlemmar (män) göra rutinkontroll hos urolog om någon i släkten haft prostatacancer för att upptäcka cancern i ett tidigt skede. Forskare tror även att det finns ett samband mellan livstil och miljö som påverkar framkomsten av prostatacancer, exempelvis kost. Däremot har min inte kunna klargöra några konkreta orsaker.

Läs mer om sjukdomen i artikeln här.

Bröstcancer

Bröstcancer är den näst vanligaste cancerformen i Sverige och den mest förekommande cancerformen hos kvinnor. Bröstcancer drabbar nästan 8 000 kvinnor i Sverige årligen och utgör ungefär 30 procent av alla cancerfall hos kvinnor. Bröstcancer kan även förekomma hos män men är mycket mer sällsynt. Om cancern upptäcks i god tid finns det goda möjligheter för att kunna bli frisk.

Orsaken till bröstcancer är ännu inte klarlagd men det finns ett starkt samband med ålder. Bröstcancer drabbar främst medelålders eller äldre kvinnor. Ungefär 5 procent av alla som drabbas är under 40 år och ungefär 75 procent är över 50 år. Ärftlighet har också visat vara en faktor som ökar sannolikheten för att få bröstcancer, exempelvis en nära släkting.

Läs mer om bröstcancer här

Hudcancer

Hudcancer är ett samlingsnamn för olika former av hudtumörer. Hudcancer drabbar ungefär 6 000 personer i Sverige varje år. De tre vanligaste formerna av sjukdomen är malignt melanom, basalcellscancer och skivepitelcancer.

Basalcellscancer är den vanligaste formen av hudcancer samt den formen av hudcancer där antal fall ökar som mest. Risken ökar med åldern och beror ofta på att man har varit i solen för mycket. Basalcellscancer sprider sig sållen men är ändå viktigt att behandlas. Malignt melanom beror också på att man har utsatt kroppen för mycket solljus och bränt sig mycket.  Malignt melanom kan uppstå var som helst på kroppen och vanligast på ben, rygg samt bröst. Cancern kan sprida sig till andra ställen på kroppen och är därför att viktig att behandla i tid. Skivepitelcancer uppstår när man varit mycket i solen under en längre period och behöver nödvändigtvis inte betyda att man har bränt sig i solen. Cancern är ovanlig innan 40 årsåldern och behandlas ofta genom operation för att förhindra spridning.

Cancer hos barn

Det är relativt ovanligt att barn drabbas av cancer. Det finns ungefär 1,6 miljoner barn i Sverige och utav dem drabbas ungefär 300 med cancer varje år. Cancer hos barn utgör mindre än 1 procent av alla cancerfall som sker i Sverige. Behandlingsmöjligheten är ofta goda och ungefär fyra av fem lever minst fem år efter diagnosen. De allra flesta barn överlever sjukdomen.

Cancer hos barn behandlas ofta på samma sätt som hos vuxna. Ofta så ser doserna annorlunda ut. Behandlingstiden kan variera och kan ta alltifrån ett par månader till några år.

 

 

Inlägget Vad är cancer? dök först upp på Vård.se.

Läs mer här